Skrotten*


Som ett moget äpple på sitt träd, faller du för mig
Men jag står rak som en fura

Jag tycker om att se ner på dig'
mig kan ingen lura

Hade du varit något att ha
skulle jag behöva kämpa natt som dag

Den jag får alldeles för lätt
Pressar jag till mos, och har på min plätt....

Jag ville jag vore*


Jag ville jag vore en stor poet
Som visste allting om ordens hemlighet

Jag skulle skriva så pennan glödde
Folk skulle gapa när jag ord kring mig strödde

Himmel och hav skulle jag få till ett
Stjärnorna plockade jag ner till dig, lätt

Blommor kunde växa på glas och på sten
Jag skulle dansa i månens sken

Men, nu är jag just ingen diktare av rang
Så, det enda jag önskar just nu! Stor Talang

Mina 15 minuter*


Med solen i nacken, en härlig dag
Då skuggan vill vara precis som jag

Jag hoppar, jag skuttar, jag dansar runt
Jag skrattar högt och sjunger strunt

Min skugga förföljer, gör allt som jag kan
Jag är idolen och skuggan mitt fan

När jag blir trött på min envise vän
Vänder jag bara, går hem igen

Med solen i ansiktet njuter jag
Glad att fått vara Idol för en dag

Jag tappade alla ord


Jag tappade alla ord på marken
De rann ut ur min mungipa

Bokstäverna hamnade huller om buller
Jag kunde för mitt liv inte begripa

Det som fanns i mitt huvud, kom ut helt fel
Min mun fick sitt eget språk

Minnet. Vilket minne?
Vad skulle jag komma ihåg?

Blixtarna i mitt huvud som satte djupa spår
Kom de idag, kom de igår?

Jag struntar i att fatta, behöver inga svar
Tacksam för var dag jag får

Kämparglöd*

En urgröpt sliten hissknapp med plats för min fingertopp
Var det på den jag tryckte för att nå hit opp?

En ranglig stege, byggd av det mörka i mitt sinne
Var det på den jag klättrade, Pinne, för pinne?

Nå väl, jag är uppe, här stannar jag kvar
och njuter av dig och det fina vi har.

Mitt nya jag*


Själen fick nytt skal, ett gyllene, hårt, varmt.
Den tynande delen sålde jag till en sämre vetande, i ett kallare klimat

Orden fann en mening och ett innehåll
De trasiga skickade jag till djävulen

Han får dem som gåva
för att aldrig glömma de oförätter och trasiga själar han lämnat här

Hallå 112*

Hallå! 112?

-Jag vill anmäla ett mord.
Jag har dödat mitt gamla jag...

Den lilla rädda tjejen som ständigt sa förlåt, är skjuten
Den lilla rädda tjejen som hade daglig ångest, är hängd

Hon som fick höra att hon var för ful och fet, är knivhuggen
Hon som fick höra att hon aldrig kunde bli älskad, är förintad

Hallå! 112?
Jag är villig att ta mitt straff

Sylvassa vapen*


Så ja, en ny blogg till mina texter*

Här har jag tänkt lägga ut mina Texter och tankar i diktform.

RSS 2.0