poetRu*

Du förför mig med dina ögon
Du lockar mig med ditt skratt

Du klär av mig med dina ord
Du får mig helt matt

Vi leker och tumlar bland vita lakan
Våra kroppar blir till en

Vi andas samma luft i samma takt
Som ett romantiskt drama på en imaginär scen

Sakta finner vi våra egna andetag
Långsamt glider vi isär

Ser varann i ögonen
Låt det alltid vara så här

Finns jag på riktigt?
Är jag ett minne?
Vad är det som förmörkar mitt sinne?
Kan jag någonsin hitta ut
ur labyrinten i mitt huvud,
jag skriker Rätt ut!

***************************************

Min hårdvara är nästan konstant
Med sprickor och små gropar

Ibland kan storleken skifta
När klickar av fett jag bortsopar

Jag kan få mig att skina
Kan få mig att le

Med lite färg i mitt nylle
Blir jag skönare att se

Min mjulkvara däremot
förändras konstant

Där kan jag vara allt
får liten Flicka till Tant

Jag kan vara svart
Jag kan lysa som en stjärna

Jag kan vara allvarlig
men leka vill jag gärna

Jag kan vara grund
som en liten vattenpöl

Jag kan vara djup
Jag kan va en riktig knöl

Min hårdvara är nästan konstant
Men det är den jag har

Min mjukvara är schizofren
Men alldeles underbar

När osäkerheten blottar sig
När insidan vränger sig ut och in

När känslan att inte duga
Drar ner min livsgardin

Fast jag vet att jag är orättvis
Så rättfärdigar jag mig

Då ger jag dig dåligt samvete
Då anklagar jag dig

Jag önskar att du fattar
Jag vill att du förstår

Min själ är inte läkt än
Fick djupa sår i många år

Jag vill att du skall inse
Du är den vackraste jag vet

Allt jag vill egentligen
vara din i evighet

Jag kämpar med mitt inre
vill bli vän med min själ

Vill bli så god som du är
Som bara vill Mig väl

When humiliation was a part of my day
When evil eyes was all I got
When I was crawling the floors by fear
Waiting for the final shot

When I filled my nights with cries
All the days when I broke down
All the words, and all the lies
When I felt all by my own

If  all that was because
appreciation of you and what we have now

Then it's totally worth it
every second
Then it's totally worth it
all the years
Then it's totally worth it

When he made me to say i'm  sorry
even though, I did no wrong
When I faked that I didn't worry
that I really didn't belong


When the lightning struck me
when half of me were numb
When the speech was gone he called me dumb

If  all that was because
appreciation of you and what we have now
Then it's totally worth it
every second
Then it's totally worth it
all the years
Then it's totally worth it

Som ett moget äpple på sitt träd, faller du för mig
Men jag står rak som en fura

Jag tycker om att se ner på dig'
mig kan ingen lura

Hade du varit något att ha
skulle jag behöva kämpa natt som dag

Den jag får alldeles för lätt
Pressar jag till mos, och har på min plätt....

Jag ville jag vore en stor poet
Som visste allting om ordens hemlighet

Jag skulle skriva så pennan glödde
Folk skulle gapa när jag ord kring mig strödde

Himmel och hav skulle jag få till ett
Stjärnorna plockade jag ner till dig, lätt

Blommor kunde växa på glas och på sten
Jag skulle dansa i månens sken

Men, nu är jag just ingen diktare av rang
Så, det enda jag önskar just nu! Stor Talang

Med solen i nacken, en härlig dag
Då skuggan vill vara precis som jag

Jag hoppar, jag skuttar, jag dansar runt
Jag skrattar högt och sjunger strunt

Min skugga förföljer, gör allt som jag kan
Jag är idolen och skuggan mitt fan

När jag blir trött på min envise vän
Vänder jag bara, går hem igen

Med solen i ansiktet njuter jag
Glad att fått vara Idol för en dag

Jag tappade alla ord på marken
De rann ut ur min mungipa

Bokstäverna hamnade huller om buller
Jag kunde för mitt liv inte begripa

Det som fanns i mitt huvud, kom ut helt fel
Min mun fick sitt eget språk

Minnet. Vilket minne?
Vad skulle jag komma ihåg?

Blixtarna i mitt huvud som satte djupa spår
Kom de idag, kom de igår?

Jag struntar i att fatta, behöver inga svar
Tacksam för var dag jag får

En urgröpt sliten hissknapp med plats för min fingertopp
Var det på den jag tryckte för att nå hit opp?

En ranglig stege, byggd av det mörka i mitt sinne
Var det på den jag klättrade, Pinne, för pinne?

Nå väl, jag är uppe, här stannar jag kvar
och njuter av dig och det fina vi har.

Själen fick nytt skal, ett gyllene, hårt, varmt.
Den tynande delen sålde jag till en sämre vetande, i ett kallare klimat

Orden fann en mening och ett innehåll
De trasiga skickade jag till djävulen

Han får dem som gåva
för att aldrig glömma de oförätter och trasiga själar han lämnat här

Hallå! 112?

-Jag vill anmäla ett mord.
Jag har dödat mitt gamla jag...

Den lilla rädda tjejen som ständigt sa förlåt, är skjuten
Den lilla rädda tjejen som hade daglig ångest, är hängd

Hon som fick höra att hon var för ful och fet, är knivhuggen
Hon som fick höra att hon aldrig kunde bli älskad, är förintad

Hallå! 112?
Jag är villig att ta mitt straff

Här har jag tänkt lägga ut mina Texter och tankar i diktform.